Theory of human behaviour

Förkortad version av: Theory of Human Behaviour, Chapter two (part one)
Allt mänskligt beteende orsakas av fyra grundläggande, genetisk betingade enheter.
Dessa fyra grundläggande enheter, eller egenskaper, finns i alla organismer som har utvecklat ett rudimentärt nervsystem, som gör det möjligt för dem, att bedöma sin omgivning, överleva och undvia fara. Neurologer har gett dessa grundläggande nervbanor namnet ’the Behavioural Approach System’ (BAS) och ’the Behavioural Inhibitory System’. Dessa grundläggande funktioner, ger organismer en förmåga, att hitta lösningar på problem (’Agency’), samt en vilja att lösa dessa problem (’Volition’). Det är från denna primitiva början, att miljontals år av evolution har gett människan förmågan att överleva, samt våra komplexa funktioner.

Denna text beskriver kort, hur människans hjärna arbetar och utför alla dessa komplexa funktioner. För människan är det ultimata målet, att överleva samt reproduktion av egna gener. Detta är grunden för alla våra handlingar, och driften att nå dessa mål, såväl som alla underliggande mål, är det som styr vårt beteende.

Historiskt perspektiv

Tanken om omedvetna mänskliga egenskaper är långt ifrån ny. I ’Passions and the interests’ beskriver Albert Hirshman historian detaljerat, från Aristoteles, via Machiavelli till Adam Smith och längre fram. Vetenskapsmän och filosofer som bland andra Smith, Locke, Hume och Hobbes, kallade egenskaperna för “passioner” eller “grundläggande kvaliteter”, medan Darwin kallade dem “instinkt”. Han skrev mycket om instinkter och även om “sociala instinkter”. Hans idéer om instinkter togs åter fram på 1880-talet, av William James, som många anser för att vara fadern av modern psykologi.

William James

På tiden ansågs det, att allt beteende formades av erfarenhet. Men James hävdade, att hjärnan inte kan lära, med mindre den innehåller grundläggande kunskaper från början. Han menade också, att människor har fler instinkter än djur, inte färre. Människor har alla de samma impulser som lägrestående organismer, och mycket mer än det. Detta uppenbaras tydligt i det faktum, att inget annat däggdjur – inte ens apan – har ett så brett tillämpningsområde som människan. Ett skäl kan därför inte neutralisera en impuls. En impuls kan endast neutraliseras av en motstående impuls. Ett skäl kan emellertid störa en impuls, och därefter initiera en motstående impuls som kan neutralisera den första. Därför vill människan, som det djur med flest instinkter, aldrig reagera automatisk på sina egna instinkter på samma sätt som lägrestående djur.

James gjorde en lång lista med mänskliga instinkter, som började med postnatalt beteende som att suga, gråta, sitta, stå, gå, klättra. Han bemärkte även stora skillnader i preferenser gällande lek, mellan pojkar och flickor.
James tillskrev detta beteende till de grundläggande, genetiska impulser, av vilka han ansåg kärlek som den starkaste impulsen.

Matt Ridley

Matt Ridley sammanfattade vikten av James’ arbete i ’Nature via Nurture’:
James var inte en galning som arbetade i periferin. Hans arbete har påverkat generationer av akademiker och forskare, när det gäller medvetande, rymd och tid i minnet – Känslor, tankar, kunskap, fakta, jaget, moral och religion – bara för att nämna några av rubrikerna i en samtida bok omhandlande hans arbete. Så varför är det då, att denna 628 sidor långa bok inte ens nämner ordet ’instinkt’, ’impuls’ eller ’infödd’ i innehållsförteckningen? Varför har det i nästan hundra år varit närmare oanständigt att ens nämna ordet ’instinkt’ i samband med mänskligt beteende?
Som Ridley påpekar, vann James’ idéer om infödda instinkter inflytande redan från början. Hans lärjunge, William McDougall, grundade en hel skola baserad på James’ tankar om, att människor har fler instinkter än djur. Instinktivisterna – som de kallade sig – började göra längre och längre listor över instinkter, inklusive alla aspekter av det mänskliga beteendet. Deras stora misstag var, att förväxla varför vi agerar som vi gör, med hur vi agerar som vi gör. Lägg märke till, att James’ lista över postnatala instinkter innehåller fysisk rörelse. Detta innebär, att spädbarn använder sina instinkter för att lösa sina “problem”, men de vet inte vilka problem som behöver lösas.
Denna förvirring om varför och hur, orsakade att begreppet ’ infödda egenskaper’ misskrediterades. Ridley sammanfattar det så här:
“In the 1920s the very empiricist ideas that James had attacked, embodied in the notion of the blank slate, swept back to power not just in psychology (with John B. Watson and B. F. Skinner) but in anthropology (Franz Boas), psychiatry (Freud), and sociology (Durkheim).”

Nya teoretiker

Idén om infödda instinkter fortsatte att vara tabu fram till 1958, när Noam Chomskys arbete lämnade dörren på glänt. Chomsky hävdade, att det är omöjligt för barn att lära språk genom endast sina föräldrar. Barn måste ha infödda instinkter som bidrar med en grundläggande förståelse för grammatik och ord, som de kan anpassa till det språket de växer upp med.
Denna teori har sedan fått stöd av flera evolutionspsykologer, och vetenskapen har nyligen börjat återuppta idéen om infödda instinkter och drifter.
Arbetet inspirerade Antonio Damasio, en praktiserande neurolog, i hans numera klassiska verk ’Descartes’ misstag: Känsla, förnuft och den mänskliga hjärnan’. Damasio definerar drifter enligt följande:
“Eftersom många beslut påverkar en organisms framtid, är det troligt att en del av de kriterier som besluten fattas utifrån, har rot i organismens biologiska drifter. Därför måste det antas, att kroppens tillstånd och känslor är oumbärliga delar av rationaliteten.”
Forskare inom olika discipliner diskuterar nu biologiska drifter inom olika ämnen. Bredden på de olika definitionerna är informativ. ’Ultimate motives’ (bland grundarna av evolutionspsykologi, Toobey, Barkow och Cosmides). ’Epigenetic rules’ (Lumsden och Wilson) och ’Value Centers’ (Edelman). Wilson anger, att:
“Om den rationella tankegången inte kan använda känslor som en riktlinje, kommer den så småningom sakta att dö.”

Tinker om hjärnans funktion

“Intelligens är sökandet efter mål när man möter utmaningar… Känslor är mekanismer som sätter det högsta målet för hjärnan. Känslor inleder en kaskad av underliggande mål – och målen under de underliggande målen, som vi kallar tanke och handling.”
Ingen av vetenskapsmännen som nämns ovan, har dock gått så lång som att beteckna särskilda drifter som väsentliga för att förklara mänskligt beteende. Wilson menar, att samhällsvetenskaperna måste lösa denna uppgift. Nitin Nohria har accepterat utmaningen – och i hans bok från 2002, ’Driven: How Human Nature Shapes Our Choices’, definerar han fyra separata drifter eller egenskaper:

Alla människor har ett ständigt behov av att uppnå något.
Materiella föremål, kropsliga och känslomässiga upplevelser, upprätthålla liv och förbättra sin sociala status i förhållande till andra.
Strävan efter att skapa relationer. Att tillhöra grupper, etablera långsiktiga relationer, och ta hand om andra.
Strävan efter att uppnå insikt. Förstå sina omgivningar och sig själv.
Strävan efter att kontrollera och försvara. Sig själv, sina anhöriga och sina övertygelser.

De egenskaper som nämns ovan är inte nödvändigtvis de enda mänskliga egenskaper. Men de är
nödvändiga för att förstå, varför människor beter sig som de gör.

Konklusion

Dessa fyra egenskaper/drifter förklarar varför vi är som vi är, medan andra funktioner i hjärnan, som exempelvis våra individuella färdigheter och minne, förklarar hur vi gör det.

Drifterna är oberoende av varandra – vilket betyder, att tillfredsställer man EN drift, är de andra drifterna inte nödvändigtvis tillfredsställda.
Drifterna är alltid aktiva, och kan aldrig tillfredsställas helt. Detta orsakar ofta, att drifterna strider emot varandra. Konflikter som dessa kan endast lösas genom att göra medvetna val, vilket sker i prefrontala cortex. James betonar, att en impuls som skapas av en handling, endast

kan motverkas och balanseras med hjälp av de andra drifterna.

Eftersom drifterna strider emot varandra, fungerar de inte automatisk. De tvingar oss faktisk att göra medvetna val och beslut med ett visst mått av frihet.
Prefrontala cortex kan välja ut de olika handlingsmöjligheter, testa dem mot de fyra drifterna, och sedan välja den handling som utgör den bästa kompromissen mellan drifterna.